« Känslor: frustration | HomePage | Singing in the rain »
24 May 2006
Sinnesro
"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Under den senaste veckan har det varit rätt turbulent i familjekretsen omkring mig - så som det lätt blir med åldrande föräldrar, nyopererad bror, avliden kusin som var yngre än mig, och många andra saker som spelar in. Kontentan av det hela är att en mig närstående är på väg käpprätt in i väggen, då h*n inte kan acceptera och sortera de händelser som fört oss dit där vi är idag.
Jag har lärt mig att ta en dag i taget, och att inse det faktum att vissa saker kan vi inte göra något åt. Om någon hamnat på akuten p g a sjukdom, då är det inget jag kan göra, annat än att underlätta för de som är kvar hemma och oroar sig. Livet går sin gilla gång i alla fall och man kan faktiskt inte ta på sig alla omvärldens bekymmer och sorger. Det hjälper inte. Inget blir bättre av det. Och solen går ändå upp imorgon igen.
Alla har sitt eget sätt att söka sinnesro och avkoppling i vardagen. Jag har blivit trädgårdsfantast på gamla dar, andra målar eller renoverar eller mekar med gamla bilar eller vad som helst. Något roligt att ägna sig åt och låta tankarna flyta fritt. En promenad i ösregn kan ge mig lika stor känsla av fridfullhet som att sitta på min ljugarbänk under björkarna och se katterna leka.
Det är ingen idé att hetsa upp sig över småsaker då det ändå kommer att finnas stora bekymmer längs vägen. Jag tror benhårt på att var och en under sitt liv inte drabbas av mer elände än man orkar med. Sen gäller det bara att lära sig tackla det på rätt sätt.
21:11 Posted in Blogg | Permalink | Comments (0) | Email this